HOW IT ALL STARTED..
Publicerat den
Okey.. efter många om & men skriver jag detta inlägget.
Jobbigt är det, det kan jag lova.
Många har undrat och vissa har kanske inte riktigt hängt med i händelserna med mina ponnysar.
Förhoppningsvis kommer ni förstå lite nu!
För ungefär 2 år sedan började det..
Min första ponny, Knubbe, som hade gett mig allt & lite till.. som lärde mig rida osv.
Från ponnyn som kastade av mig varannan sekund, gav mig smärta, men samtidigt ett stort leende på läpparna.
Den ponnyn, blev halt, skadad.. livs skadad. Det fanns inget att göra.
Som vi trodde, var det pga av att han hade spänt sig, pga av inspänningar & det att jag aldrig valde något av detta. LYSSNA ALDRIG PÅ VAD ANDRA TYCKER.
Den dagen, datumet jag slängt bakom mig, den dagen blev mitt hjärta krossat.
Sen den dagen, har jag ALDRIG varit riktigt glad.
Har haft svårt att hitta glädjen, varit osaker på allt & lite till.
Var bara att acceptera läget, ha kvar honom som senare sällskap åt nya hästarna.
Tiden gick.. ja vad annars (?) vi letade efter ny ponny..
Tillslut hittade vi en ponny, D ponny, som i självaste verket var en C ponny. + att hon var ett år yngre än vad vi trodde. Hur som helst, den ponnyn fastnade jag för, blev galen i henne. Förälskad.
Vi har haft perfekta dagar likaså dagar jag ångrat köpet av henne.
Men tiden gick även där & jag insåg att hon hade snott mitt hjärta, jag hade svårt att älska någon annan.
Denna ponny är my number one, ingen kommer någonsin kunna ta hennes passion & stryka från mig.
Nu, här och NU ångrar jag ingenting av henne. Hon är PERFEKT, helt galen men fan vad bra hon är!
Vi gick miste om ca ett halvår.. ett halvt år med en skada.
Värsta halvåret.. mådde så dåligt, fruktansvärt dåligt.
Min bästavän var liksom inte hel, hon hade ont & mådde dåligt.
Hon blev behandlad, och allt blev bättre.
Den 20 mars blev hon friskförklarad.. På en så kort tid, har vi tagit oss till att tävla LA.
Kanske inte dom bästa resultaten, men att vi ens tagit oss över dom.
Det visar vilken kämpe hon är!
Nu.. ett halvår senare, är hon skadad igen.
Samma gamla visa.. samma ben, samma fruktansvärda ångest..
När vi väl kommer igång och har ett bra samband. Då går allt i ras.
Det är så hemskt, oavsett vad andra tror & känner.
Men när ens absolut bästavän, inte mår bra. Då kan man själv inte må bra!
Det är så himla svårt att blicka vidare & vänta ut, oavsett om jag skulle vänta tills döden skiljer oss åt för henne, så behöver jag hennes friska närvaro.
Behöver få rida ut i skogen, släppa allt det jobbiga & bara vara, med HENNE.
Ja.. allt detta har hänt, pga av skador. Mina älskade ponnysar, skulle göra allt för att ni blev bra.
Dom förtjänar så mycket mer & BÄTTRE än detta!
Vet inte vad som händer & sker med Cloe.. ber om att hon blir bra.
För en 6 årig stjärna förtjänar inte att ge upp i den unga åldern, bara för att man inte kan säga NEJ åt vad andra människor vill, och kräver att göra med andras hästar. För att dom TROR att den blir bättre på det & det.. NEJ!!!!
NEVER LISTEN TO OTHER PEOPLE

Som tur är.. så har jag släppt allt tungt & kan börja leva lite igen.
Fattas bara en sak.. att min älskade Cloe blir frisk ♥
KRAMIS <33
Svar:
None None
Erica